torsdag 30 juni 2011
tisdag 10 maj 2011
News I would like to hear
God bless Cuba."
Source: Machetera / from Cuba Journal blogspot
Fritt översatt av mig.
Nyheter Jag skulle vilja höra
"Kubas president, Raul Castro, har tillkännagivit ett framgångsrikt räd mot Luis Posada Carriles bostad i Florida och rapporterar att terroristen, hans hustru, son och några andra oidentifierade har dödats av kubanska kommandosoldater efter en skottlossning . Hans kropp fotograferades innan den fördes bort för begravning till havs. Inga kubanska liv gick förlorade i uppdraget, Världen är en säkrare plats utan honom.
"Kubas president, Raul Castro, har tillkännagivit ett framgångsrikt räd mot Luis Posada Carriles bostad i Florida och rapporterar att terroristen, hans hustru, son och några andra oidentifierade har dödats av kubanska kommandosoldater efter en skottlossning . Hans kropp fotograferades innan den fördes bort för begravning till havs. Inga kubanska liv gick förlorade i uppdraget, Världen är en säkrare plats utan honom.
Gud välsigne Kuba"
Källa: Cuba Journal
Vad skulle våra tidningar skriva,, om Kuba tog hand om terroristerna i Florida?
måndag 9 maj 2011
My Reaction to Osama bin Laden’s Death | Cubadebate (English)
By Noam Chomsky
(Published Reader Supported News)
It’s increasingly clear that the operation was a planned assassination, multiply violating elementary norms of international law. There appears to have been no attempt to apprehend the unarmed victim, as presumably could have been done by 80 commandos facing virtually no opposition – except, they claim, from his wife, who lunged towards them. In societies that profess some respect for law, suspects are apprehended and brought to fair trial. I stress “suspects.” In April 2002, the head of the FBI, Robert Mueller, informed the press that after the most intensive investigation in history, the FBI could say no more than that it “believed” that the plot was hatched in Afghanistan, though implemented in the UAE and Germany. What they only believed in April 2002, they obviously didn’t know 8 months earlier, when Washington dismissed tentative offers by the Taliban (how serious, we do not know, because they were instantly dismissed) to extradite bin Laden if they were presented with evidence – which, as we soon learned, Washington didn’t have. Thus Obama was simply lying when he said, in his White House statement, that “we quickly learned that the 9/11 attacks were carried out by al Qaeda.”
(Published Reader Supported News)
It’s increasingly clear that the operation was a planned assassination, multiply violating elementary norms of international law. There appears to have been no attempt to apprehend the unarmed victim, as presumably could have been done by 80 commandos facing virtually no opposition – except, they claim, from his wife, who lunged towards them. In societies that profess some respect for law, suspects are apprehended and brought to fair trial. I stress “suspects.” In April 2002, the head of the FBI, Robert Mueller, informed the press that after the most intensive investigation in history, the FBI could say no more than that it “believed” that the plot was hatched in Afghanistan, though implemented in the UAE and Germany. What they only believed in April 2002, they obviously didn’t know 8 months earlier, when Washington dismissed tentative offers by the Taliban (how serious, we do not know, because they were instantly dismissed) to extradite bin Laden if they were presented with evidence – which, as we soon learned, Washington didn’t have. Thus Obama was simply lying when he said, in his White House statement, that “we quickly learned that the 9/11 attacks were carried out by al Qaeda.”
torsdag 5 maj 2011
The Assassination of Osama Bin Laden
Those persons who deal with these issues know that on September 11 of 2001 our people expressed its solidarity to the US people and offered the modest cooperation that in the area of health we could have offered to the victims of the brutal attack against the Twin Towers in New York.
We also immediately opened our country’s airports to the American airplanes that were unable to land anywhere, given the chaos that came about soon after the strike.
The traditional stand adopted by the Cuban Revolution, which was always opposed to any action that could jeopardize the life of civilians, is well known.
We also immediately opened our country’s airports to the American airplanes that were unable to land anywhere, given the chaos that came about soon after the strike.
The traditional stand adopted by the Cuban Revolution, which was always opposed to any action that could jeopardize the life of civilians, is well known.
söndag 1 maj 2011
CrossTalk
Russia Today
50 år har gått sedan Grisbukten och regimen är fortfarande kvar. Har blockaden lett till några resultat? Hur mycket har Usa´s blockad drabbat kubanerna? Varför är det just Kuba som Usa vill åt?
Cross Talk med Saul Landau, Ray Walser och Gloria La Riva
Moodesty
Usa´s besatthet mot den Kubanska regimen går inte att gömma bakom manipulerade demokratiska termer .
Kuba vinner mark i en kamp som Usa, trots sin tunga artilleri aldrig kommer att vinna:
Kampen om Etik Värdighet Ideologi
50 år har gått sedan Grisbukten och regimen är fortfarande kvar. Har blockaden lett till några resultat? Hur mycket har Usa´s blockad drabbat kubanerna? Varför är det just Kuba som Usa vill åt?
Cross Talk med Saul Landau, Ray Walser och Gloria La Riva
Moodesty
Usa´s besatthet mot den Kubanska regimen går inte att gömma bakom manipulerade demokratiska termer .
Kuba vinner mark i en kamp som Usa, trots sin tunga artilleri aldrig kommer att vinna:
Kampen om Etik Värdighet Ideologi
lördag 30 april 2011
Den kubafobiska kunskapsregimen
Två moderata riksdagsledamöter kräver i en motion att ”det tillsätts en oberoende internationell granskning av förhållandena på det kubanska fängelset på Guantánamo”. Så långt har demoniseringen av Kuba gått att de inte vet att tortyrlägret är USA:s, på ockuperad kubansk mark. Kanske är det inte så konstigt eftersom det hetat ”Kubafångar” och ”fånglägret på Kuba” samtidigt som det enda medierna tar upp från övriga Kuba är ”politiska” eller ”samvetsfångar”.
Så fungerar den medievärld som trots punktnedslag om en del av de fruktansvärda övergrepp USA begår med krig och ockupationer, tortyr, utomrättsliga avrättningar med mera låter USA:s världsbild dominera. Jag brukar hänvisa till ”förhärskande medier” för den likriktning som råder. Nu har jag lärt mig att det nog är en ”kunskapsregim, som producerar försanthållna 'kunskaper'”.
Ett typiskt exempel är Per Runesson artikel i Dalademokraten 110421 om ”en riktigt sunkig diktatur”. Han hänvisar till Human Rights Watch vars Latinamerikaansvarige José Vivanco anklagar Kuba för att vara sämst i hela världsdelen. Detta sägs i en världsdel där fackföreningsmedlemmar, homosexuella, människorättsaktivister, miljökämpar och kvinnor, bara för att vara kvinnor, mördas i mängder och där barn lever i fattigdom bland knark, våld och övergrepp. Dock inte på Kuba.
HRW säger inget om det grova brott mot kubanernas mänskliga rättigheter och mot folkrätten som USA ekonomiska krigföring är. Den fördöms årligen av FN:s generalförsamling med 187 röster mot 3: USA, Israel och Palau.
Sagan om Yoani Sanchez är lika förljugen. Hon lever och verkar fritt, hon besöker USA:s intressekontor i Havanna för överläggningar (se wikiläckorna), hennes blogg sprids över hela världen via en kraftfull server i Tyskland med 60 procent större bandbredd än hela Kuba. Den finns hos GoDaddy, som Pentagon använder för sitt cyberkrig. En stab utanför Kuba översätter allt hon skriver till 18 språk.
Kuba anklagas för att begränsa internet – inte USA, som förvägrar Kuba uppkoppling på den fiberoptiska kabel som löper utanför landets kust. Kuba hänvisas till långsam, dyr satellitförbindelse med låg kapacitet. Med den kan hela Kuba bara ladda ner 65 Mbps och skicka 124. I juli ansluts kubanerna till fiberoptisk kabel till Venezuela. Då kan andra bloggare också komma ut.
Sánchez bloggade ut att hon ”hade blivit misshandlad”. Sedan tog hon emot den internationella pressen. Fernando Ravsberg från BBC lade märke till att trots all misshandel hon beskrivit ”fanns inga blåmärken eller sår.” Sánchez förklarade att de hade försvunnit (på knappt 48 timmar). Men varför visade hon då inte skadorna på sin blogg samma dag? Den påstådda misshandeln fick mer medial uppmärksamhet än hundratals mord, försvinnanden och våldsamheter i kuppregimens Honduras.
Wikileaks har avslöjat vad vi utanför ”kunskapsregimen” vetat och försökt tala om i åratal: ”Dissidenterna” har aldrig varit något annat än betalda agenter för USA:s ekonomiska och propagandakrigföring. Chefer för USA:s intressekontor rapporterar att de regelbundet besöker och får riktlinjer från dem och hur giriga de är, hur flott de kan leva. Cheferna föraktar dem, de har ingen förankring bland kubanerna och ingen möjlighet att erbjuda ledning för det systemskifte USA jobbat för i 50 år.
Så varför fortsätter USA att lägga alla dessa dollarmiljoner på dem? Jo, för med dem har USA skapat ”sanningen” (kunskapsregimen) att Kuba är en diktatur och att de som dömts för agentverksamhet för främmande makt, enligt lagar som är självklara i andra länder, kallas samvetsfångar.
Eva Björklund
källa: Svensk Kubanska Föreningen
Så fungerar den medievärld som trots punktnedslag om en del av de fruktansvärda övergrepp USA begår med krig och ockupationer, tortyr, utomrättsliga avrättningar med mera låter USA:s världsbild dominera. Jag brukar hänvisa till ”förhärskande medier” för den likriktning som råder. Nu har jag lärt mig att det nog är en ”kunskapsregim, som producerar försanthållna 'kunskaper'”.
Ett typiskt exempel är Per Runesson artikel i Dalademokraten 110421 om ”en riktigt sunkig diktatur”. Han hänvisar till Human Rights Watch vars Latinamerikaansvarige José Vivanco anklagar Kuba för att vara sämst i hela världsdelen. Detta sägs i en världsdel där fackföreningsmedlemmar, homosexuella, människorättsaktivister, miljökämpar och kvinnor, bara för att vara kvinnor, mördas i mängder och där barn lever i fattigdom bland knark, våld och övergrepp. Dock inte på Kuba.
HRW säger inget om det grova brott mot kubanernas mänskliga rättigheter och mot folkrätten som USA ekonomiska krigföring är. Den fördöms årligen av FN:s generalförsamling med 187 röster mot 3: USA, Israel och Palau.
Sagan om Yoani Sanchez är lika förljugen. Hon lever och verkar fritt, hon besöker USA:s intressekontor i Havanna för överläggningar (se wikiläckorna), hennes blogg sprids över hela världen via en kraftfull server i Tyskland med 60 procent större bandbredd än hela Kuba. Den finns hos GoDaddy, som Pentagon använder för sitt cyberkrig. En stab utanför Kuba översätter allt hon skriver till 18 språk.
Kuba anklagas för att begränsa internet – inte USA, som förvägrar Kuba uppkoppling på den fiberoptiska kabel som löper utanför landets kust. Kuba hänvisas till långsam, dyr satellitförbindelse med låg kapacitet. Med den kan hela Kuba bara ladda ner 65 Mbps och skicka 124. I juli ansluts kubanerna till fiberoptisk kabel till Venezuela. Då kan andra bloggare också komma ut.
Sánchez bloggade ut att hon ”hade blivit misshandlad”. Sedan tog hon emot den internationella pressen. Fernando Ravsberg från BBC lade märke till att trots all misshandel hon beskrivit ”fanns inga blåmärken eller sår.” Sánchez förklarade att de hade försvunnit (på knappt 48 timmar). Men varför visade hon då inte skadorna på sin blogg samma dag? Den påstådda misshandeln fick mer medial uppmärksamhet än hundratals mord, försvinnanden och våldsamheter i kuppregimens Honduras.
Wikileaks har avslöjat vad vi utanför ”kunskapsregimen” vetat och försökt tala om i åratal: ”Dissidenterna” har aldrig varit något annat än betalda agenter för USA:s ekonomiska och propagandakrigföring. Chefer för USA:s intressekontor rapporterar att de regelbundet besöker och får riktlinjer från dem och hur giriga de är, hur flott de kan leva. Cheferna föraktar dem, de har ingen förankring bland kubanerna och ingen möjlighet att erbjuda ledning för det systemskifte USA jobbat för i 50 år.
Så varför fortsätter USA att lägga alla dessa dollarmiljoner på dem? Jo, för med dem har USA skapat ”sanningen” (kunskapsregimen) att Kuba är en diktatur och att de som dömts för agentverksamhet för främmande makt, enligt lagar som är självklara i andra länder, kallas samvetsfångar.
Eva Björklund
källa: Svensk Kubanska Föreningen
onsdag 27 april 2011
kubanska kommunistpartiets 6:e kongress
Eva Björklund 11-04-24
Under nästan en vecka hade förhärskande medier flera dagliga inslag med anledning av kubanska kommunistpartiets kongress 16-19 april. Jag har på nätet gått igenom AB, DN, SR och SvD och än en gång konstaterat hur väl de uppfyller sin uppgift att ickeinformera.
Partikongressen hade föregåtts av landsomfattande diskussioner i 5 månader om avgörande stora och små förändringar av den ekonomiska och sociala politiken. Detta har effektivt dolts bakom rubriker, notiser och artiklar huvudsakligen inriktade på ickefrågan om Fidel Castro skulle lämna posten som förstesekreterare (naturligtvis i svenska medier ständigt kallad partiordförande). Ickefråga därför att han avsade sig alla sina uppdrag i stat och parti den 27 juli 2006 innan han opererades för en omfattande, livshotande inre blödning. Visserligen refererade han då till lång konvalescens, men han har aldrig återupptagit något uppdrag. Så rubrikerna löd:
Castro: Tio år vid makten räcker; 84-årige Fidel Castro har lämnat partitoppen; Fidel lämnade över stafettpinnen; Fidels stora farväl; Castro bekräftar: Jag har hoppat av; Fidel - frälsare eller tyrann?; Fidels avgång - epokskifte på Kuba; Castro har avgått som ledare; Kuba lyckades överleva Fidel; Varför avgår Fidel Castro just nu; Castro: Jag har avgått som ledare för partiet.
Brödtexten har också bestått av varianter på samma tema: diktatur, kört ekonomin i botten, intervjuer med ”dissidenter” (sällan med några andra), ”ingen förnyelse” respektive ”vill bli ett nytt Kina”. USA:s blockad och aggressioner har som vanligt systematiskt lyst med sin frånvaro.
Jag brukar hänvisa till ”förhärskande massmedier”, ”huvudfåran”, eller Maria Pia Boethius begrepp ”mediatan” för att beteckna den mediala åsiktsenfald som råder. Nu har jag läst Mattias Gardells ”Islamofobi” och lärt mig ett nytt begrepp: ”kunskapsregim, som producerar försanthållna ’kunskaper”. Så nu är jag benägen att tala om en kubafobiskt kunskapsregim som präglar hela den massmediala och politiska diskursen.
För er som är intresserade av vad kongressen handlade om har jag gjort ett försök till sammanfattning i 4 avsnitt som följer:
Under nästan en vecka hade förhärskande medier flera dagliga inslag med anledning av kubanska kommunistpartiets kongress 16-19 april. Jag har på nätet gått igenom AB, DN, SR och SvD och än en gång konstaterat hur väl de uppfyller sin uppgift att ickeinformera.
Partikongressen hade föregåtts av landsomfattande diskussioner i 5 månader om avgörande stora och små förändringar av den ekonomiska och sociala politiken. Detta har effektivt dolts bakom rubriker, notiser och artiklar huvudsakligen inriktade på ickefrågan om Fidel Castro skulle lämna posten som förstesekreterare (naturligtvis i svenska medier ständigt kallad partiordförande). Ickefråga därför att han avsade sig alla sina uppdrag i stat och parti den 27 juli 2006 innan han opererades för en omfattande, livshotande inre blödning. Visserligen refererade han då till lång konvalescens, men han har aldrig återupptagit något uppdrag. Så rubrikerna löd:
Castro: Tio år vid makten räcker; 84-årige Fidel Castro har lämnat partitoppen; Fidel lämnade över stafettpinnen; Fidels stora farväl; Castro bekräftar: Jag har hoppat av; Fidel - frälsare eller tyrann?; Fidels avgång - epokskifte på Kuba; Castro har avgått som ledare; Kuba lyckades överleva Fidel; Varför avgår Fidel Castro just nu; Castro: Jag har avgått som ledare för partiet.
Brödtexten har också bestått av varianter på samma tema: diktatur, kört ekonomin i botten, intervjuer med ”dissidenter” (sällan med några andra), ”ingen förnyelse” respektive ”vill bli ett nytt Kina”. USA:s blockad och aggressioner har som vanligt systematiskt lyst med sin frånvaro.
Jag brukar hänvisa till ”förhärskande massmedier”, ”huvudfåran”, eller Maria Pia Boethius begrepp ”mediatan” för att beteckna den mediala åsiktsenfald som råder. Nu har jag läst Mattias Gardells ”Islamofobi” och lärt mig ett nytt begrepp: ”kunskapsregim, som producerar försanthållna ’kunskaper”. Så nu är jag benägen att tala om en kubafobiskt kunskapsregim som präglar hela den massmediala och politiska diskursen.
För er som är intresserade av vad kongressen handlade om har jag gjort ett försök till sammanfattning i 4 avsnitt som följer:
lördag 16 april 2011
Kubanska folket firar !
Detta är vad västerländska medier inte vill att vi ska se:
En Kuba som står enat mot den amerikanska imperialismen,
Ett land som kämpar för sin suveränitet och rätten till en konstitution som inte står under den imperialistiska agendan,, !!
En Kuba som står enat mot den amerikanska imperialismen,
Ett land som kämpar för sin suveränitet och rätten till en konstitution som inte står under den imperialistiska agendan,, !!
Kuba firar 50 år efter det amerikanska fiaskot i Grisbukten
Rörande att se det historiska fartyget "Granma" inträda paraden
måndag 4 april 2011
tisdag 29 mars 2011
ALBA´s folkmöte i Valbyhallen / Köpenhamn 2009
I samma veva som Klimatfiaskot i Köpenhamn pågick, och Obama fick Nobels pris för sitt "fredliga" engagemang hade ALBA länderna folkmöte
Jag filmade med min mobil så det är ganska dålig kvalitet
Men Hugo Chavez,Evo Morales,Daniel Ortega, Esteban Lazo var på plats
En underbar kväll med musik av den amerikanske protestsångaren David Rovics
Kubanska flaggor svävade överallt och Lazo hälsade från bröderna Castro,
Morales kritiserade kapitalismen och dess på verkan på vår Moder Jord
Chavez pratade om den socialistiska kampen, om Fidel Castro, Bolivar, Rosa Luxenbourg och Karl Marx
Kubanska flaggor svävade överallt och Lazo hälsade från bröderna Castro,
Morales kritiserade kapitalismen och dess på verkan på vår Moder Jord
Chavez pratade om den socialistiska kampen, om Fidel Castro, Bolivar, Rosa Luxenbourg och Karl Marx
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)