Leta i den här bloggen

tisdag 13 april 2010

Demokratisk semester


_ Vi ska åka till Thailand ..
_Min dröm är att resa till Kuba
_ KUBA? Men där är det diktatur och HAN lever fortfarande… är du säker att du vill dit?

Denna dialog var mellan mig och en god vän. Jag blev varnad att åka till Kuba. Med ”HAN” menar hon Fidel Castro, med ”diktatur” menar hon, att på Kuba får man inte rösta, Min gode vän menade säkert väl och var nog mån om mig
Det är oftast den reaktionen jag får som svar när jag pratar om min drömresa!
”Kuba är en diktatur”, ”folk svälter”, eller ”är man emot Castro, åker man in fängelse”!
Min gode vän ska åka till Phuket med sin familj.......

Det fick mig att tänka på när jag gick min utbildning  på Lärarhögskolan. Jag var på en föreläsning som Röda Korset höll i och som handlade om sexuella övergrep på barn. Kvinnan som föreläste hade arbetat i Thailand med barn som hade utnyttjats sexuellt.
Hon berättade om barnprostitutionen och om sexturismen. 
Hon berättade om fattigdomen och hur familjer tvingas skicka sina barn till städerna, med förhoppning om att de kommer att hitta arbete och försörja dem.
Hon berättade om barn som lever på gatorna istället för att gå i skolan.

Detta var några år sedan och jag undrar vad som har ändrats i Thailand.
Från ett land som var känt i Sverige för sin sexturism, har Thailand idag blivit ett av våra mest attraktiva semestermål.
Har sexturismen eliminerats? Uppfyller landet FN konventionen om barns rättigheter? Får alla barn utbildning? Får alla barn samma möjligheter?
Svaret är naturligtvis NEJ. 
Barnprostitutionen existerar fortfarande och förövare kommer undan endast med en anmärkning av polisen.

Författaren till boken  ”Sex trafficking: inside the business of modern slavery” Siddharth Kara
Beskriver  bl.a om Thailand.

”””Landets genomsexualiserade syn på utnyttjandet av kvinnor påverkar män alla nivåer i samhället, från de som har råd med dyrare sexköp till de som bara har råd att köpa av billiga sexslavar på gränsbordeller i norr.

Denna norm har lett till att en så hög andel som 90 % utav de thailändska männen någon gång utnyttjat prostituerade, en ovanligt hög siffra.

Thailand är också ett av de länder som inte har signerat Den internationella konventionen mot diskriminering utav kvinnor.

Thailand har inte undertecknat FN:s internationella avtal mot trafficking (The Trafficking Protocol).” ””





Är denna beskrivning ett exempel på demokrati?
Eller är det så att, vi inte vill ha nåt som förmörkar solen i Phukets stränder?

lördag 10 april 2010

Dax att förbjuda krucifixen!



Ingen har kunnat undgå händelserna  inom katolska kyrkan. 
Skandalerna rullas upp en efter en. Prostitution. våldtäkter och  framför allt pedofili. Detta verkar vara endast toppen av isberget. Fler offer tar mod till sig och träder fram för att berätta om hemska händelser från sin barndom, Vi får läsa om  sexuella trakasserier, våldtagen av en man som man litar på, guds förlängda arm.
om känslan av skuld och skam.Man har funnit kopplingar enda upp i den heliga toppen av Vatikanstaten till och med hans helighet Påven!


Guds sändebud valde, under flera årtionden, att sopa skandalerna under mattan, offren (barnen)  tystades ner med argument  som ,, att  de kommer kanske att hamna i helvetet . Förövarna flyttades till andra församlingar  där de lugnt och tryggt kunde fortsätta med sin lilla "hobby"
När jag läser om dessa händelser, blir jag mer och mer övertygad om att krucifixen borde förbjudas!



Idag har vi länder som förbjuder svastikan och andra symboler som förknippas med våld
Nu är det dags att förbjuda krucifixen. Den står för kvinnoförtryck, slaveri, folkmord och nu fylls listan med   våldtäkt. sexuella trakasserier och pedofili 






tisdag 6 april 2010

Sydsvenskan..

 The failed coup



April 2002 
Sydsvenskans "liberala" politiska redaktör, Per T Ohlsson, hyllar kuppen mot den demokratisk valde presidenten Hugo Chavez !
Per T Ohlsson vars främsta uppgift är att skydda (USA) kapitalismens  fasad,, mot alla odds..... även  med lögner .


"Per T. Ohlsson, Sydsvenska Dagbladet, den 13 april 2002
Adiós, Hugo Chávez
John Pilger heter en Londonbaserad filmare som med lätt paranoida betraktelser har nått kultstatus hos tokvänstern. På Aftonbladets kultursida skrev han häromveckan om Hugo Chávez, president i Venezuela. Pilger berättade om en folkkär demokrat och reformator som - naturligtvis - var föremål för USA:s onda anslag.

Men hotet mot Chávez kom inifrån. Eller snarare: underifrån. Protesterna mot hans vanstyre växte. Näringsliv och fackföreningar, konservativa och radikala - alla hade fått nog. Generalstrejk proklamerades. Medlemmar av Chávez "bolivariska cirklar", hyllade av Pilger, svarade med våldsamma motangrepp.

Kulmen nåddes i torsdags, då över 150 000 människor tågade mot presidentpalatset Miraflores i huvudstaden Caracas. Chávez vaktstyrka öppnade eld. Minst tio personer dödades. Strax efteråt tvingades Chávez avsäga sig presidentämbetet. En civil övergångsregering har tillsatts under Pedro Carmona Estangas.

Hugo Chávez tycks ha levt i föreställningen att hans bakgrund som officer garanterade krigsmaktens lojalitet, men till sist vände sig även militären emot honom. Det avgjorde hans öde.

Chávez, som 1992 gjorde ett misslyckat kuppförsök, bars i valet 1998 fram till makten på en våg av missnöje. Han lovade att bekämpa korruption och fattigdom och värna de medborgerliga fri- och rättigheterna. Sedan gjorde han tvärtom. Under kuppartade former skrevs konstitutionen om. Regimkritiska tidningar attackerades. Chávez val av utländska vänner - Fidel Castro, Saddam Hussein och Colombias Farcgerilla - ökade knappast respekten för hans regim. Det blev valutakris. Och misären fördjupades: trots att Venezuela är världens fjärde största oljeexportör lever 85 procent av invånarna i fattigdom.

Hugo Rafael Chávez Frias var en olycka för Venezuela. Men hans fall innebär inga garantier för framtiden. Ekonomin är försvagad. Partiväsendet ligger i spillror. De sociala orättvisorna är skriande. Latinamerikanska militärer är sällan goda demokrater. Och beväpnade Chávezanhängare rör sig fortfarande i landet.

Den nya regeringen måste så snabbt som möjligt genomföra val och ta initiativ till politiska, sociala och ekonomiska reformer. Det kräver tålamod av ett hårt prövat folk - och stöd från omvärlden.

Det blev ingen ny Castro i Latinamerika. Massorna - inte USA:s marinkår - satte stopp för det. Nu väntar vi bara på John Pilgers analys."

lördag 27 mars 2010

Var har den granskande journalistiken tagit vägen?



De senaste veckorna har Sydsvenskan börjat en serie artiklar om Kuba, 
Med journalisten Thomas Gustafsson i spetsen ska
sydsveriges oberoende liberala tidning  informera oss läsare allt vi behöver veta om Kuba..

Resten må bli och bevaras osagt................



Vi får lära oss om  Kubas obefintliga mänskliga rättigheter,
om regimkritikern Orlando Zapata Tamayos tragiska död, Damerna i vit och naturligtvis inte att förglömma den prisbelönta (av västvärlden) bloggerskan , Yoani Schanzes ,som enligt Thomas Gustafsson är fruktad av den kubanska regimen!
Vi får samtidigt lära oss att kubanska folket inte har någon tillgång till internet och skulle de nu ha det,, så har de inte råd med uppkoppling,, 
Men det gäller inte Yoani,, hon som är "fruktad" har all tillgång till att hålla sin blogg igång och även få den översatt i flera språk.
Hur kan det komma sig? Tillåter kubanska regimen endast de "fruktade" ha tillgång till internet? Eller är det så för att Yoanis blogg sponsras av andra utländska  organisationer ..?

Damerna i vit.. Varför berättar inte Sydsvenskan, för oss läsare, om att det finns de som menar att  damerna får pengar direkt från exilkubanerna i Miami ?( www.rebelion.org) Dessa källor påstår att DIV´s ordförande har medgivit att organisationen har fått bidrag från Miami.
Varför får vi inte läsa om terroraktionerna mot Kubas turistindustri, där dessa damernas släktingar var inblandade? för att inte tala om terroraktionen mot den Kubanska flygplanet.
Varför?
Varför rättfärdigas vissa terrordåd och inte andra?

Varför rättfärdigas vissa politiska fångar och inte andra?


Är det inte detta vi läsare borde informeras om?

Jag frågade Thomas Gustafsson om vad han tycker om den medianövervakningen som finns idag , om den är manipulativ och om den är baserad med påvisade källor, fakta och händelser. 
Helt enkelt : Är journalistiken granskande?
Jag fick till svar att medianövervakningen är mycket dålig och det råder brist av resurser, Han menar även att medianövervakningen är ytlig och kan kallas även manipulativ.
Thomas säger bl.a
Citat:
Dessvärre har utrikesnyheter liksom alla nyheter blivit billig underhållning. Tid för summering, analys och eftertanke finns bara i ett fåtal medier. Att vara först har blivit viktigare än att vara korrekt."

Jag tvivlar inte på  att Thomas Gustafsson är en seriös journalist ,, han menar att Sydsvenska vill byta trenden,
Bra Thomas byt trenden och ge oss en analytisk information, Berätta för oss varför Yoani har tillgång och pengar att hålla sin blogg, Berätta för oss varför BBC CNN eller andra medier har fri tillgång till Yoani´s hus..
Är det så att  "damerna i vit" ordförande medgav att de får pengar från Usa..?
Var Orlando en regimkritiker eller var det så att han arbetade för andra intressen än det kubanska folkets?

Visa oss nu Thomas
  att Sydsvenskans läsare kräver mer än en billig underhållning

måndag 15 mars 2010

Allianser =För en plats i solen


För första gången i mitt vuxna liv har jag bestämt mig att inte rösta!
Jag,,, en trogen socialist som alltid har röstat på V , har tappat all förtroende för detta parti.
Jag tror inte på allians.
Allians innebär att  man är redo att kompromissa  vilket  också innebär att  göra avbön  om olika  frågor. Detta för att få en plats i solen ,
Jag vill inte ha ett socialistisk parti som är anpassad till kapitalismen. 
Jag föredrar och  röstar för ett socialistisk styre.. Skulle  jag vilja ha kapitalism  finns det andra partier för det .
Vänsterpartiet.
Tack för alla dessa år men......ni får  ingen röst från mig